29 april 2015. Frågestund!

26 april 2015. Vecka 33!



24 april 2015. Bästa du!


19 april 2015. Ena faddervalet.


16 april 2015. Smärta & lycka.
15 april 2015. Underbara väder.





12 april 2015. Ullared del 2.








11 april 2015. Ullared!






7 april 2015. - Graviditet nr. 2.
Hej på er!
Tänkte ta och berätta lite om min graviditet hittills, är nu i vecka 30 (29+4).
Jag fick veta att jag var gravid två veckor innan fars dag, det var planerat eftersom att vi har pratat om att ha, i alla fall dom två första barnet, tätt. Jag valde då att vänta i två veckor, tills fars dag för att berätta för Tobias, mest för att det skulle bli på ett speciellt sätt. Så jag skrev ett kort från Milton och bebisen i magen som han fick läsa på morgonen. Då var jag i vecka 7, om jag inte minns fel. Vi pratade om när vi skulle berätta för våra familjer, men valde att vänta enda till julafton, också för att det skulle bli ett speciellt sätt att berätta det på. Från och med vecka 6 till vecka 14 så mådde jag väldigt illa, sällan jag fick behålla min frukost. Båda mina graviditeter har varit väldigt snarlika, förutom att illamåendet har varit värre den här gången. Annars har jag faktiskt mått väldigt bra.
Vi åkte till mina föräldrar över julen och på julafton, efter att alla julklapparna var öppnade så fick dom ett kort från Milton, där det stod att han skulle bli storebror. Då var jag på väg mot vecka 16, tänk att jag lyckades hålla det hemligt så länge, jag är imponerad över mig själv. Förra graviditeten ringde jag mina föräldrar redan dagen efter jag gjort testet. Offentliga blev vi då efter RUL i vecka 18. På juldagen åkte vi hem och då kom Tobias familj och släkt hit på middag och då berättade vi för dom på samma sätt. Därefter fortsatte vi hålla det hemligt för övriga, vi var på RUL i vecka 20 den här graviditeten och allting såg jättebra ut. Vi tog reda på kön, men det har vi bestämt oss för att hålla hemligt. Egentligen så hade Tobias bestämt sig från första början för att han inte ville veta vad det var för kön den här gången, så då skulle jag varit ensam om att veta. Men bara någon dag innan RUL så ändrade han sig och ville veta ändå, men trots det så ska vi hålla det hemligt för alla andra, det gjorde vi inte förra graviditeten, för då kunde jag inte hålla min lycka inne. Men den här gången ska vi lyckas med det!
På Miltons kalas i slutet av januari så valde vi att berätta för alla som kom på kalaset, mina släktingar och mina absolut närmsta vänner, som då inte visste om det. Tycker det är mer personligt att berätta det när man träffas, istället för ett sms. Så då blev det ett perfekt tillfälle att ta det på kalaset, när nästan alla var samlade. Eftersom att alla våra närmsta redan visste då så valde vi att hålla det hemligt för offentligheten lite längre. Jag var upp till Falun och jobbade i februari, då gick det inte att hålla det hemligt för mina gamla kollegor, magen var inte direkt osynlig. Den har växt mycket fortare den här gången, tycker jag. För att det skulle bli en lite rolig sak av det hela så väntade vi faktiskt enda till 1 april med att berätta, två dagar innan jag gick in i vecka 30. Det var inte många som faktiskt vågade säga grattis, men det förstår jag!
Man har faktiskt saknat den här stora gravidmagen mer än man tror, det är så otroligt underbart med dessa sparkar och veta vad man har att vänta. Längtar så fruktansvärt mycket till allt, tills vi blir 4, till förlossningen och att få se bebis för första gången, den känslan, känslan som inte går att beskriva. Den längtar jag efter! När Milton låg i magen så tog jag rätt mycket bilder och höll det ganska duktigt vecka för vecka, men eftersom att jag gick upp så mycket i vikt då också och faktiskt inte har lyckats gå ner alla dom gravidkilona än, så har jag mest bara känt mig fet den här gången. Så det har inte blivit lika mycket bilder än. Men ska försöka ta bilder nu varje vecka tills bebis kikar ut. Sista tio veckorna händer det så mycket så det måste jag föreviga.
Jag är jättelycklig och tycker att det ska bli helt fantastiskt att bli tvåbarnsmamma. Jag är så glad över att Milton och bebis i magen kommer vara så nära varandra i åldern, visst kommer det bli jobbigt vissa dagar, men det är sådant man får ta. Jag vet i alla fall att dom kommer ha stor nytta av varandra senare i livet och dom kommer älska varandra så otroligt mycket. Dessutom är jag säker på att Milton kommer bli en otroligt bra storebror. ♥



