30 januari 2011. Dag 2 - Min första kärlek!
Denna killen är självklart min nuvarade pojkvän, ser faktiskt honom som min första kärlek! För han har bevisat för mig vad kärlek är. Det har inte bara varit något "månadsförhållande" utan ett helt år, det är kärlek! Jag får kärlek av den här killen, äkta kärlek. Det är en kärlek som jag aldrig fått tidigare av någon, just därför är han min första! Egentligen har jag nästan berättat allt om honom så finns väl inte så mycket mer att säga. Har ju ett inlägg HÄR som jag skrivit om honom, läs det så förstår ni!
29 januari 2011. Dag 1 - Presentera mig själv!
Jag hade tänkt att ge mig in på en liten "lista" som verkar rolig, jag gillar att skriva om saker, och detta blir som en liten inspiration. Men om det blir 20 dagar i följd vet jag inte, beror på hur mycket tid jag har till bloggen. Men ska försöka! Börjar då med dag 1 nu!
Dag 01 – Presentera mig själv
Ja, vad ska man säga? Jag heter Nicole, är 18 år. Fyller 19 år den 29 augusti i år. Jag går andra året på hotell- och restaurangskolan i Leksand. Orsaken till att jag går andra året är för att jag först började på Media, men bestämde mig för att byta! Jag bor i Lycka tillsammans med min familj, men i sommar planerar jag att flytta ihop med min pojkvän, men vi får ju se hur det blir med det. Jag har bott här i 1½ år ungefär, innan det bodde jag i Siljansnäs och innan det i Vallentuna som ligger utanför Stockholm. Jag är alltså född på Danderyd BB i Stockholm och min kärlek till Stockholm är stark. Åker dit så ofta jag kan, tyvärr är det inte så ofta med tanke på att jag inte har den bästa ekonomin. Jag har den största delen av min släkt där och även några barndomsvänner.
Hur är jag som person? Jag tycker själv att jag är en positiv människa, vill inte se livet negativt, det är ju ganska onödigt. Jag tycker att man ska ta vara på den tiden man har tillammans med nära och kära. Jag är omtänksam, bryr mig verkligen om mina vänner och min familj. Vill aldrig att dom ska må dåligt och om dom gör det gör även jag det. Jag är väldigt känslig av mig och tar åt mig av minsta lilla. Men ändå bryr jag mig inte vad andra tycker om mig, hur jag ser ut eller är. Jag är den jag är, jag ser ut som jag ser ut! Det är väl inte andras problem? Jag hatar falskhet! Det måste vara det värsta jag vet. Jag är en väldigt ärlig person, säger som jag tycker. Hm, mer då? Jo, jag är inte speciellt smart, det vet mina närmsta. Men alla kan ju inte vara det heller! Jag är helt enkelt trög. Jag vill ingen människa illa och tycker att man ska behandla alla likadant. Alla har känslor, bara det att kanske inte alla vågar visa det!
Vad gillar jag att göra då? Jo, jag gillar att måla och rita, laga mat, pyssla i trädgården, sjunga, dansa (tyvärr kunde jag inte fortsätta med det då jag fick en skada i mitt knä), skriva, ha myskvällar med familjen, fotografera, inreda, vara med vänner, osv.
Dom bästa vänner jag har är självklart min pojkvän, Jesper och Stina. Min pojkvän bor väldigt långt ifrån mig men vi ses så ofta vi kan och har hållt ihop i ett år och snart en månad. Jesper och jag träffades första gången när jag gick Media, vi började smsa och sen träffades vi och kom bara närmre och närmre varandra, och idag är han min bästa vän! Stina träffade jag också när jag gick Media, vi gick i samma klass. I början pratade vi inte så jättemycket men sen började vi prata och kom varandra väldigt nära. Sen gled vi ifrån varandra i ungefär ett halvår och det halvåret var jag inte hel. Men sen började vi prata igen och hittade tillbaka till varandra väldigt fort! Det är jag otroligt glad över idag! Dom här tre personerna är en del av mig, därför dom är med i "presentationen".
Den här bilden visar mig osmarta sida lite, tycker jag!
Här är resten av dagarnas punkter.
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Vad bjuder jag på för mat?
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Vänner
Dag 08 – Favoritsaker
Dag 09 – Bloggfavoriter
Dag 10 – Mina syskon
Dag 11 – 10 saker du inte vet om mig
Dag 12 – Mina drömmar
Dag 13 – Barndomsminne
Dag 14 – Detta ångrar jag
Dag 15 – Mina förebilder
Dag 16 – Det här får mig att gråta
Dag 17 – Mina rädslor
Dag 18 – Min favoritplats
Dag 19 – Saker jag saknar
Dag 20 – Det här ska jag bli när jag blir stor
25 januari 2011. - Don't leave me!
Det är för tidigt, jag skulle aldrig orka..
Hej på er.
Jag är usel på att blogga nu för tiden, vad beror det på? Mitt tråkiga liv kanske? Just nu mår jag inte speciellt bra, det är så mycket! Jag hoppas i alla fall att det är bra med er mina fina. ♥
Det är så mycket jag inte har berättat, i helgen var jag i Stockholm! Var hos min bror, hans fru och deras söta barn. Min Lovisa! Hon är verkligen den finaste flickan på jorden. Det är otroligt! Och vill ni veta något otroligt? Jag ska vara barnvakt åt henne, i en hel vecka! Jag är så glad. Det kommer bli underbart. Det enda jag oroar mig över är hur man byter blöja, fast det kan väl inte vara så svårt? Jag har ju sett när folk gjort det, så ja! Men det lär väl gå bra, jag uppdaterar när jag är där så klart, tar med mig datorn!
Igår var vi lediga från skolan och idag har vi inte gjort så överdrivet mycket, jag har mått illa hela dagen, haft ont i magen och huvudet. Vi dukade i alla fall upp matsalen inför imorgon när vi har öppet. Vi har ungefär 40 gäster. Hoppas verkligen inte att jag mår sämre imorgon, skulle vara rätt surt! Idag hade Emil i min klass ett par jättesnygga byxor och jag var ju tvungen att fråga vart han hade köpt dom, så när jag kom hem tänkte jag beställa ett par + en tröja. Men vet ni vad? Leveransen skulle inte vara förrän vecka 9 på tröjan och vecka 11 på byxorna. Hur dumt är inte det? Men mamma sa att vi kanske kunde åka till Borlänge på torsdag och kika efter byxorna. Sen ska jag ta och titta på balklänningar också! (Vet dock inte om det blir på torsdag) Inte långt kvar.. Tills min pojkvän tar studenten alltså. För mig är det ett tag, tyvärr!
Nu har jag inte mycket mer att säga för studen, men ha det bra allesammans. Vi hörs! Take care. ♥
Jag & lilla Lovisa, som ler så fint!
23 januari 2011. - Lovisa!
Jag är stolt över att vara faster till världens finaste flicka! ♥
19 januari 2011. - Fotostudion
17 januari 2011. - Mitt liv, mitt allt!
Det här började för ungefär två år sedan, på Lunarstorm, tro det eller ej, men jag är överlycklig över att jag var den där lilla tönten som satt inne på Lunarstorm helt utan anledning egentligen. Egentligen gillade jag inte sidan eller så, tyckte bara att det var roligt att vara den där tönten. Men jag är otroligt glad över vad sidan gav mig. Jag undrar hur allting skulle varit om jag inte hade "hängt" på Lunarstorm? Jag hade ju inte varit hel, hade saknat en stor del i mitt hjärta. Kan inte ens tänka tanken, jag sitter här med tårar i ögonen nu när jag skriver detta. Går inte att tänka tanken hur livet skulle sett ut utan dig.
Vi pratade i den så kallade gästboken i någon månad, jag var inte den där personen som frågade efter msn, det gjorde inte han heller. Men sen kände jag att det var något speciellt med den där personen, så en dag frågade jag om "kungens" msn. Och jag fick den! Vi började prata en hel del på msn. Jag har alla konversationerna kvar, sitter och läser dom ibland. Hur töntig var man inte? Men det är så underbart! Vi pratade nästan varje dag. Sen sommaren 2009, var vårat hus som vi byggde klart, så när vi flyttade hit så hade vi inte internet på 5 veckor, och när jag väl hade fått internet så var inte den här personen inne något på msn, jag blev rädd. Jag trodde att han hade tagit bort mig, men sen två veckor senare såg jag att han var inloggad. Och om jag blev glad! Då hade det varit något fel på hans dator under dom veckorna. Jag blev så fjolligt glad när jag såg att han var inne så det var sjukt. Jag skrev bland annat "Men hallå, jag har saknat dig massor" Då svarade han "Jag dig med faktiskt" Han gjorde även fyra superglada smileys efter.
Tiden gick, vi fortsatte prata. Den 20 oktober 2009 ringde jag honom för första gången, kommer ihåg hur nervös man var, man visste inte alls vad man skulle säga. Det var hemskt! Men så underbart att få höra hans röst. Efter det fortsatte vi prata i telefonen rätt mycket. Jag kommer ihåg när han hela tiden ville att jag skulle våga säga hans efternamn, men jag vågade inte. Hade ingen aning om hur man uttalade det.
Sen bestämde vi oss för att ses, jag förstod inte hur jag vågade, men det var verkligen speciellt. Jag trodde aldrig att det skulle gå så bra som det gick, jag trodde att jag skulle få fetaste dissen av honom. Vi hade pratat lite om det där med att pussas också, jag sa att jag inte vågade ta första steget, han vågade inte heller sa han. Och han sa att han kunde fråga mig när jag ville ha första pussen. Jag sa nej! Det ville jag inte. Det skulle bli så pinsamt.
Sen åkte jag dit, 2 januari 2010. 118 mil hemifrån, det var långt. Fattade inte vad jag gav mig in på. När jag satte mig på flyget var jag så nervös så jag visste inte vart jag skulle ta vägen, när jag gick av flyget var det ännu värre. När jag kom in genom dörren såg jag honom på en gång. Han var så fin! Jag fick en kram och jag sa "Vad fina kinder du har" Och ja, vi hade pratat om det, att det skulle vara roligt om någon av oss sa det när vi stod där. Så jag var tvungen! Vi stod där mestadels i tystnad medans jag väntade på väskan. Sen åkte vi hem till honom. Jag var blyg och nervös. Vi gick in på hans rum, sa litegranna. Han la sig i sängen och jag satte mig på kanten, då sa han "Du vågar lägga dig ned" Då la jag mig ned bredvid honom på mage. Jag fattade inte att jag var där, jag var verkligen där. Hos honom! Vi käkade pizza och jag var så nervös att jag knappt kunde äta något. När vi låg i sängen sa han "Ska jag fråga något du inte vill?" Jag skakade nervöst på huvudet. Men han sa det, "När vill du ha första pussen?" Jag röck på axlarna, visste inte vad jag skulle säga. Han frågade "Nu?" Då nickade jag på huvudet och jag fick den bästa pussen i mitt liv. Det var fantastiskt!
Det blev en vecka full av mys och jag förstod inte hur det kunde kännas så bra, jag kunde inte sluta le. Han gav mig en sån glädje. Jag trivdes så bra med honom! Det kändes redan efter första dagen att vi hade träffats flera gånger än en. Det var magiskt! Men den 9 januari när jag åkte hem, kände jag mig så ensam, så tom. Grät som aldrig förr! När jag såg att en tår föll från hans kind, så förstod jag att det här är på riktigt! Alla gånger vi har setts har varit otroligt underbara och speciella, jag blir hel när jag träffar honom. Jag blir glad, jag mår bra, jag känner mig speciellt. När jag går där bredvid honom känner jag mig fin, fin för honom. Jag vet att jag är det! Han är min kraft. Allt jag gör med honom blir så magiskt.
Nu har det gått 1 år och 15 dagar sedan vi träffades, jag är så stolt över mig själv att jag har klarat det, även fast det är ett sånt avstånd mellan oss. Visst hade jag önskat att han hade bott 10 minuter ifrån mig, men jag ska inte klaga. Jag har det bra med honom och jag älskar honom av hela mitt hjärta, vad mer kan man begära? Jag vet att jag har hela livet framför mig, men jag har hittat den jag vill leva med, och så ska det bli. Min största dröm är att få leva med honom, bilda familj med honom och gifta mig med honom. Han är mitt allt. Jag har aldrig känt så här för någon och det går inte att beskriva kärleken, den är så äkta den kan bli.
Jag tycker att det är helt otroligt att vi ändå har kunnat ses så mycket som vi faktiskt gjort. Jag menar, inte lätt att ses så ofta (Skolan, pengar osv.) när man bor i Leksand och ens pojkvän i Kiruna. En sak är säker, om jag inte hade velat det här så hade jag aldrig lagt ut så mycket pengar på resorna, men det är så värt det. Det jag ser fram emot mest med dig just nu, är att gå balen med dig och sedan kommer du hit, till mig. Jag önskar, hoppas och tror att det för alltid kommer vara vi.
Jag älskar dig, min fina pojkvän! Du är det bästa som hänt mig. ♥
Min lycka!
16 januari 2011.
Ibland är man nere på botten, där man inte orkar med någonting.
Hej på er.
Hoppas allt är bra? Själv är det väl helt okej, är så jäkla trött på allting bara! Mest på skolan, jag orkar verkligen inte. Skulle behöva ett lov på ett år, sen skulle jag nog orka. Känns som att ingenting går bra just nu och att betygen kommer ligga på botten. För det gör jag! Det är inte lätt, ingenting är lätt. Det svåraste är att den som jag skulle behöva bredvid min sida hela tiden är 118 mil bort. Min pojkvän! Han är den enda som skulle få mig upp från botten och göra så jag orkar igen, men han är inte här och då är allting så jäkla svårt. Men jag får stå ut, ungefär ett halvår till. Känns som en evighet, usch! Ibland önskar jag verkligen att det kunde vara lättare.
Imorgon börjar en ny vecka i skolan, en ny jobbig vecka. Men vem vet, den kanske blir bra. Nu tänkte jag ta och kika på förra veckans avsnitt av Top model, efter det blir det minuten. Sen ska jag kika efter lite kläder på HM. Har pengar där jag kan använda, så det är härligt! Nu börjar det. Ha det bra! Puss ♥
11 januari 2011. - Årets.
Här är min lista för årets 2010, längst ner står det lite om dom olika.
Årets balpar - Min bror och hans flickvän, helt klart finaste paret.
Årets kärlek - Så klart min fina! Min alldeles egna Emil.
Årets beroende - Ben and Jerry's har varit galet, det är ju så gott och det är omöjligt att slita sig ifrån.
Årets blogg - Tvillingarna Arrman, snygg blogg, dösnygga tjejer, som skriver jäkligt bra. Helt klart bästa bloggen 2010.
Årets bästa händelse - Min bror fick barn, världens finaste flicka Lovisa.
Årets finaste - Min mamma, helt klart. Hon ställer alltid upp för mig och lyssnar alltid. Underbar!
Årets bästa vän - Stina och Jesper, mina bästa vänner någonsin. Finns alltid för mig när jag behöver dom!
Årets saknad - Sofia och Patricia, finns inga ord som kan beskriva min saknad till dessa tjejer. Så fina!
Årets förebild - Jamie Oliver, världens bästa kock.
Årets mat - Tacobar, nacho deluxe. Helt underbart och jag tröttnar aldrig.
Årets gullmupp - Självklart Johan! Gullungen själv, haha.
Årets hjälpande hand - Christoffer, jag är tacksam för all hjälp han har gett mig.
Årets kyss - Det är helt klart första kyssen jag fick av Emil.
Årets tuffing - Min lilla Elin, en stjärna.
Årets nya vän - Denise, helt underbar person som jag saknar riktigt mycket! Var alltid lika rolig att jobba med.
Årets stolthet - AIK, mitt fina AIK. Obeskrivlig kärlek!http://arrman.se/
11 januari 2011. - Nytt år!
Hej på er.
Bloggen är verkligen inte på topp just nu, det är typ sämst. Bloggade ingenting när jag var hos min fina för jag ville tillbringa all tid jag hade med honom! Nu är jag hemma och jag känner mig så jäkla ensam. Det är jobbigt med ett avstång på 118 mil, fyfan! Eftersom att jag inte har skrivit på jättelänge så skriver jag nu - Gott nytt år. Hoppas ni får en jävligt bra år. För det ska jag ha! Början var bra, ett år med min fina! ♥ Det här året har mycket att erbjuda, det bästa händer till sommarn, men mer om det då.
Jag har inget att säga just, men jag tänkte dra till med en "årets" lite senare ikväll. Ska skaffa lite bilder, leka lite i photoshop och så där. Så det kommer senare ikväll, nu väntar jag på att AIK - DIF ska börja, kom igen stolta AIK! ♥ Hur som helst, bloggar mer en annan dag när jag har något att säga. Och årets ikväll blir det. Ha det bra! Puss. ♥