Idag har vi kommit så "långt" som 3 dagar över tiden, Milton föddes 3 dagar över tiden och den här gången räknade jag med att gå över fler dagar. Vet inte varför, men kände att jag hade sådan tur med Miltons förlossning att jag inte kan ha lika tur den här gången. 

Men hur känner jag över att jag gått över tiden? För mig är det ingen som helst fara, jag vet att en del mår dåligt över att bara gå över en dag. Men jag mår inte dåligt över det, jag vet ju att bebis kommer snart, när bebis är redo för det. Jag försöker heller inte skynda på det på något sätt som många gör, förstår inte varför man ska ha så bråttom. Självklart längtar jag fruktansvärt mycket och hoppas på att det ska dra igång, helst nu, men jag vet ju att bebis kommer när som. Jag tänker i alla fall inte gå och må dåligt över att bebis inte kommer på BF-dagen, vet ändå hur ovanligt det är och för mig känns det som att jag har rätt inställning till det hela.