5 september 2013. Svar på kommentar!

Hejsan!

Jag fick några frågor här på bloggen som jag tänkte svara på i ett inlägg.

"jag har lite frågor till dig om det är okej?

1,Är du rädd för smärtorna du kommer få när barnet ska ut?
2,Kan du berätta allt för din kille?
3,Hur länge har ni varit tsm? Tror du att ni kommer va ihop länge? Så att inte barnet får åka till sin mamma en vecka och sen nästa vecka till sin pappa."

1. För några år sedan så var jag jätterädd för att föda barn och ville verkligen inte göra det, eftersom jag tycker att minsta lilla sak gör ont, är väldigt känslig. Men nu oroar jag mig ingenting, inte än i alla fall. Det är som det är, barnet måste komma ut och det kommer gå över. Det gör ont för ett tag men inget som varar. Så jag överlever!

2. Ja, det kan jag absolut göra. Han är en av de personerna jag kan prata om med allt, vilket jag tycker är viktigt i ett förhållande. Jag litar på väldigt få personer på grund av svek tidigare i livet. Men min pojkvän litar jag på till 100%, vilket är skönt för mig!

3. Vi har inte varit tillsammans så jättelänge, blir ett år i oktober. Men känns som att vi varit tillsammans ungefär hundra år. Det är en speciell känsla som jag inte har känt tidigare, det klickade direkt mellan oss och allt kändes underbart.
Sen tycker jag sista frågan är lite konstig, för det är inget jag kan veta. Det kan man inte veta i ett förhållande. Man kan bara hoppas, vilket jag självklart gör! Sen har man ingen aning om vad som händer senare i livet. Det är omöjligt att veta.
Sen det där med att barnet (om vi gör slut) i så fall skulle få föräldrar på olika håll förstår jag helt ärligt inte ens varför det nämns i frågan. Det är sånt som händer, det finns jättemånga barn som har föräldrar som inte bor ihop. Dessutom sa en vän till mig för ett tag sedan "Det är bättre att barnen har två föräldrar som bor isär än två föräldrar som bor ihop och bråkar hela tiden." Kloka ord! För inget barn ska behöva stå ut med det. Nu hoppas jag verkligen att jag kommer hålla ihop med Tobias och få uppleva allting tillsammans med honom och vårt barn.

Det var svaren för den här gången! Hoppas allt är bra med er där ute.
Puss och sov gott! :)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0